ID märkning för djur

I Sverige finns krav på att alla hundar ska ha en id märkning som sedan registreras i Jordbruksverkets register. Hunden ska registreras innan den är fyra månader gammal med uppgifter om både hunden och om ägaren. Det finns ännu ingen lag som säger att katter ska ha en id märkning, men många djurskyddsföreningar arbetar aktivt med att även de ska märkas. Varför ska du då märka ditt djur? Det är ett billigt och effektivt sätt att öka chansen för att du och ditt djur får återse varandra om oturen skulle vara framme och djuret försvinner, men också för att höja kattens status och visa att du som ägare tar ansvar.

Det finns två sätt att förse djuret med en id märkning; via tatuering eller via ett mikrochip. Vilken metod som du väljer är en smaksak, men för att kunna ta med din hund eller katt på en resa utomlands måste den ha ett mikrochip. Ett chipnummer är lätt att läsa av och det håller hela djurets livslängd. Dock kan det flytta sig från ursprungsstället och kan därför vara lite svårt att hitta ibland. Det är helt ofarligt att sätta in ett chip i djuret och det är inget som påverkar djurets naturliga liv. En tatuering är lätt att upptäcka, men kan blekna med tiden.

Id märkning av dina husdjur är viktigt

Id märkning för säkerhet

Id märkning är till för ägarens och djurens säkerhet. I samband med märkningen ska djurets uppgifter om ras, ålder, adress samt ägare registreras. Registret kom till på grund av problem med aggressiva och farliga hundar. Polisen, länsstyrelsen eller tullen kommer åt uppgifterna i registret och kan på så sätt kontakta ägaren om de får in en lösspringande hund. Polisen har de avläsare som krävs för att se informationen från mikrochippet. Registret visar också ägarbyte, om djuret ändrar namn, om ni flyttar eller om djuret avlider. Låt din fyrbenta familjemedlem hitta hem igen om den har försvunnit eller är ute på äventyr.

Registrera hunden online

Använd e-tjänsten Hundregistret för att anmäla ny ägare, registrera hunden och/eller ändra uppgifter om hundens födelsedatum och/eller namn.

Du hittar e-tjänsten Hundregistret på jordbruksverket.se. För att använda Hundregistret behöver du e-legitimation.

Om du inte vill använda e-tjänsten Hundregistret är alternativet att skicka in en blankett per post. Blanketter finns att ladda ner på jordbruksverket.se.

Det är mycket billigare att använda e-tjänsten Hundregistret än att skicka in blanketter per post – jämför 80 kronor mot 160 kronor.

Hur hundregistret används

Lagen om märkning infördes för att underlätta för länsstyrelsen, polisen och tullverket att hitta ägare till farliga och lösspringande hundar.

Enligt lagen har länsstyrelsen, polisen och tullverket har tillgång till uppgifter i e-tjänsten Hundregistret. Dessa kontaktar Hundregistret vid behov.

Privatpersoner kan söka upp hundar i e-tjänsten Hundregistret. Har ägaren inte godkänt visning på Internet kommer bara hunden synas.

Statistik hundregistret

Det finns spännande statistik att hämta i e-tjänsten Hundregistret. Du kan till exempel hitta vilka hundnamn som var vanligast 2015.

Vanligaste tilltalsnamnen 2015

• Molly (6 956)
• Bella (4 893)
• Ludde (3 887)
• Wilma (3 751)
• Charlie (3 557)
• Bamse (3 384)
• Ronja (3 192)
• Sigge (3 153)
• Alice (3 023)
• Doris (2 953)

Antal hundar inom parentes.